En liten inflikning....
Puss på er!!!
Heady Fest
Heady Fest var fantastiskt som vanligt. Dom hade bytt ställe den här gången dock så det var större än det brukar vilket var lite oroande i början men heady själen var intakt så det var enkom positivt! Vi anlände runt lunch dagen det började och parkerade vår bil på barkeringen för att sedan ta Heady-bussen upp till kullen med campingen. Heady bussen bestod av en gammal skolbuss som dom hade målat om i äkta hippieanda samt rivit ur all inredning i för att ersätta den med egenbyggda säten och en övervåning inne i själva bussen, fullkomligt livsfarligt och fullkomligt fantastiskt!
Väl uppe på campingen så börjar vi sätta upp vårat gigantiska tält och ber till regn gudarna att dom inte joinar festivalen för vi glömde regnskyddet till tältet plus att vi saknade hälften av pinnarna som man fäster tältet med i marken... vi hade en mindre pressenning men den täckte bara typ en kvart av tältets yta så... Hursom, innan vi ens va klara med detta projekt så kom en kille och droppade nån typ av mix av alkohol och hash-olja i munnen på oss, välkommen till heady fest! Tack sa vi och köttade upp resten av tältet och campingstolarna så det skulle va klart tills denna eminenta blandning kickade in.
Solen sken, musiken ljöd och ölen och annat gött flödade.. Någon ropade efter "special K" i fjärran och bongen passades från tält till tält. Jag, John, Kyle och Casey drog djupa andetag av skog, nyklippt gräs och nån sötaktig blomma och enades om att detta, det var livet det.
Firade även min 25 årsdag på detta underbara ställe. Givetvis så regnade det på kvällen sen så vi fick krypa ihop i mitten av tältet o skeda hela natten för o hålla oss torra och varma. Dock klarade sig inte packningen lika bra så dan efter tog vi bilen för och åka och torka lite kläder samt hitta lite fler pinnar att fästa tältet med då det nästan lyfte under natten. Johns mamma mötte upp oss i grannstan och skämde bort oss med både pizza och tårta eftersom det var min födelsedag, DET kallar ja go morsa det!
Väl tillbaka på Heady så fixade vi tältet och påbörjade vår acid alt. schroom-jakt. Jakten blev givetvis inte speciellt lång och innan kvällen var slut va vi höga som hus och dansade i musiktältet med stormen rivandes utanför tills tältet gick i två bitar mitt under ett solo-klimax på consider the sorce! MAgiskt var det. Dock var John bara intoxiderad med alkohol och därmed inte riktigt lika oberörd av väderkaoset så han beslöt att det var dags att knyta ihop påsen och åka hem innan vi blev träffade av blixten eller så. Gissa hur bra det gick för honom o få tre personer som tok-trippar på acid att ta ner ett tält i bäckmörkret och bära ner all packning till bilen speciellt när det fanns musik som spelade. Mm, inte så himla lätt nä. Det slutade med att Kyle och Casey bar saker som john gav dom ner till heady bussen medans jag fick i uppgift att hålla i tältet så det inte blåste bort medans john plockade ner det. Men hålla i tältet va ja fan grym på! När jag inte blev distraherad av Heady katten förståss... När tältet var någorlunda nere så skickade john ner mig till musiken ist.
Väl tillbaks i Kyle och Caseys hus så kalasade vi på den kvarvarande tårtan, försökte döda "space-bugs" (en äcklig genomskinlig liten sak me massa ben som rusade över golvet och gjorde att vi inte riktigt ville gå och lägga oss) samt lyssnade på dom två banden vi missade genom att lämna så "tidigt" ;) Sov gjorde jag till halv sju på kvällen dan efter och bästa minnet måste va när jag Casey, Kyle och Finger gjorde en liten trip upp på berget genom skogen och hittade ett övergivet hus medans vi trippade på acid och det skummaste var när vi köpte ännu mer acid av en kille som droppade blandningen på pappret medans vi stod där och han sparade inte på't kan ja säga, sa happy birthday till mig, gav mig en av tabsen och den fick mig att trippa sjutusen ggr mer bara genom att HÅLLA i den medans vi letade efter nånstans att förvara den, åt den inte ens... det e bra tabs det... Åh Heady Fest! ;P
Gangsta-storyn
Hur som helst så satt jag och en ny gay-kompis från brasilien (som bor i london och är tillsammans med en svensk kille som jag just upptäckte är kompis med en gammal MMare... hur random är det! ) och käkade på nåt kfc-likninade ställe ett kvarter från hostelet när en gigantisk svart gangsta snubbe knallar in och beställer lite chickenwings. Stället är rätt litet så medans han väntar så får han syn på mig där jag sitter o käkar lökringar och börjar kommentera min tattuering. Den som jag har på foten. Medans vi börjar snacka tattueringar så kommer resten av hans kompis-gäng in och joinar konversationen och det hela utvecklas till en show off av tattueringar och storysarna bakom typ "den här gjorde jag efter första gången ja satt inne och den här e för den där snubben ja knäppte" osv.
Vi avverkar oxå ämnet flip-flops som dessa gangsters var sjukt avundsjuka på eftersom dom knallar runt i tokvarma sneakers hela dagarna. Jag menade på att fuck it ha flip-flops om ni vill men dom menade på att dom troligtvis skulle bli knäppta på fläcken om dom visade sig i sådana och att dom inte ville förlora övertaget så inga flip-flops i gangsta världen än.
När maten va klar och dom skulle gå så säger dock snubben att "u have any idea how unusual it is that a white person even dares to look at us, not to mention a white chick? u're bad ass and i like to welcome you to my neighbourhood, if you ever need anything or are in troubble here in lower harlem, just mention my name and u'll be covered. If you'r in town on thursday, please make an apparence at my party otherwise I hope I see you again, peace out and stay hardcore" typ nåt åt hållet. Jepp, jag hade suttit och konverserat med nedre haarlems gangsta-boss med crew... så random! guldgriller, vapen och sån där härlig ghetto dialekt hade dom allihop och sympatiska som fan. I love New York!
Story 1, 2 & 3... ;)
Första open mic showen jag hade här i staterna var på ett ställe som heter HiChristina! nere i greenwich village... helt fantastiskt var det! Killen som introducerade banden hade paljett-leggings, lila paljett kavaj o en jimi hendrix peruk med fjädrar i... och när vi kommer in så är han i full färd med att introducera nästa akt och det låter såhär; and next up iiiiis theeee naked maaaan! Och upp kommer en medelålders naken karl (ok, han hade sockorna på så helt naken va han inte) med the biggest balls jag någonsin sett (jag snackar typ oversized apelsin storlek, skojar inte) och börjar läsa poesi.... helt fantastiskt! (han bad oxå för övrigt om "a little privacy" när han när kvällen var slut, jepp han var naken även när han satt i publiken, skulle klä på sig) Mina låtar blev varmt välkomnade oxå och kvällen slutade med olagligt åkande av tunnelbanevagn ståendes mallan vagnarna, jepp, så mycket öl bjöds det på den aftonen...
Nästa kväll skulle jag och några nyfunna vänner (bl.a en indie-rocker som va med kvällen innan och som insåg att vi båda va svenskar när jag skulle imitera hur svenska killar dansar sådär runt midnatt...) dra o se nåt band som spelade nere i East Village. Eftersom vi alla hade lite kort om pengar så drog vi dit innan dom började ta inträde och kom till en rätt tom lokal till att börja med vilket gjorde att vi gick till ett annat ställe efter första ölen för att senare komma tillbax till en total packad fyra vånings nattklubb med en överhängande mängd av det motsatta könet... vi borde ha anat när vi när första ölen köptes blev servade av bartenders i bar överkropp och mini-shorts... Japp, vi hade hamnat på en gay-klubb deluxe. Inoljade manliga strippor klättrade upp och ner på väggarna (bokstavligen) och dansade i burar upphängda i taket, transorna var fabulösa och disko-kulorna enorma... det var heeeeelt fantastiskt! Och ja, som tjej i en gay-klubb blir man total neggad i baren ;) Den stackars indie-rockaren kände sig så utsatt att det inte var så mycket att göra än att hångla upp karln! :P Riktigt go kväll måste jag säga!
Ett par dagar senare så var det dags att ta sig en sväng upp till Oneonta för lite band och braj häng hos Kyle och Cayse som flyttat off campus till skönaste huset någonsin (fick för övrigt reda på att någon på campus ristat in vårt bandnamn i en av bänkarna utanför fine arts byggnaden, sådär två år efter man lämnat stan... jepp, i oneonta kommer jag för alltid att vara känd som Skunky Sara, bisarrt att folk fortfarande kommer ihåg en men givetvis inget jag klagar på!!) . Tillbaks till New York kom jag dan efter så sjukt stenad att jag somnade i allrummet på hostelet vilket gjorde att den där svenska indie-rockaren ja hånglade med, som hade sin sista kväll och tydligen gått o kärat ner sig i undertecknad, fick i sig en sisådär sju liter för mycket öl och gick basärk på både tv apparater och ac'n på taket... i sure know how to pick em huh?
Nu bär det av till min underbara nyfunna vän Cristos jobb för att samskriva en låt inför ikväll... Fler storys kommer nästa sekund jag får över!!!
Pussar och kramar på er fantastiska människor i MASSOR!!!!
//yours truly, Sara "skunky sara" Clash ;)
Japp...
vad kostar 10 dollar, en dollar och en och en halv dollar i nyc?
Efter en skön dag i skoskavens tecken så slöt jag upp met theo för att ta några öl och utvärdera vår första dag i denna fantastiska stad. Vi kom överens om att vi inte riktigt kanske visste vad vi hade gett oss in på men att det nog var rätt värt ändå.
En annan reflektion är att cigg har blivit helt overkligt dyrt här i nyc vilket nog tjänas rätt fett på eftersom typ alla new york bor röker mer eller mindre... inte mindre än 10 bucks får man punga ut för ett paket... då är dom iofs mastodontlånga och utan de flesta tillsatser som vi fortfarande har kvar i sverige men ändå!!!
En annan reflektion är att man kan få en dubbel-cheeseburgare för runt en dollar på vilken hamburgerkedja som helst i det här landet... samt att en liten flaska vatten kostar en och en halv...
Jepp, det var reflektionerna för den här gången... nästa inlägg kommer handla om musik, open mics och nakna karlar... stay tuned!
Ankomsten.......
När jag sedan skulle flyga så sket jag i att sova eftersom jag inte ville missa flyget som gick omänskligt tidigt. Efter ett par smärre insidenter inkluderande spilld tomat-juice på mina enda byxor, missförstånd och givetvis genomsökning av saker i tullen både i sverige och amsterdam samt en ovanligt korkad bitch som slängde min dyrt förvärvade solsprej som inte finns här borta trots att den blivit clearad i sverige. Det hela avslutades med att hon hotade att kalla på security samt att jag blev kallad till disken då jag skrivit stockholm street som min adress (som faktiskt var sant, det ligger i queens) och dom inte trodde på att det fanns någon sådan och att jag därför inte fick följa med i planet, googla för faaaan sa jag och gick sedan på planet.
Väl framme i staterna så hamnade jag i kön tillsammans med en kille som oxå var från sverige och hade gjort precis samma sak som mig, alltså åkt utan att egentligen ha nånstans o bo, knappt nån packning och kort om pengar... Theo var denna eminenta persons namn och är fotograf, vi blev såklart genast polers.... ;)
Efter några smärre förvirringar i tunnelbanan kom vi fram till ett regnigt och kallt new york och gick skillda vägar för att leta reda på våra respektive kompisar och boende. Efter att ha knallat runt halva china town efter ett internetcafé gick jag in på ett skitigt hostel och hackade deras internet en stund. En härlig överaskning låg och väntade i min inkorg...ett mejl från min chef; inga pengar denna månad... lönen är utskickad på check som bara kan lösas in med identifikation av mig själv samt ett meddelande från rob som jag skulle crasha hos ett par nätter där han skrev att hans roomies hade ändrat sig och att de tydligen hade nåt problem med att en tjej bodde där så det sket sig.... jaaaaaa!!!
250 dollar utan packning och gitarr i ett regnigt och blåsigt new york, precis som jag hade planerat det! ;)
Google och hostelworld fick bli räddningen och jag anlände till billigast möjligast harlem hostel runt åtta, dränkt som en katt och hungrig som en varg. Dom gav mig en handuk och en filt och sa; gå och sov, vi tar resten imorgon......
Ok, nu ska vi repa en sväng så jag fortsätter sen!
PUUUSSSSSS
Då var man här då.....
Allt ska bort!
pop-kollo madame, piano-workshops och flashback till tånårsrummet..
I fredags hade jag föresten piano-workshop på pop-kollo madame som är ett musik-läger som pop-kollo fast bara över en helg och i åldrarna 20-100 ist för 12-16 som jag jobbade på i sommras. Riktigt kul var det och ännu roligare var det att gå och se avslutnings-konsterten igår kväll på bryggeriet vid mariatorget! Speciellt roligt var det ju såklart att se Camilla rocka loss på bas med madammerna...
Idag tänkte jag att jag skulle börja jobba igen men tydligen så är det lite jobb-torka just idag första dagen efter sportlovet så här sitter jag på sängkanten som en kärlekskrank tonåring och stirrar ut mobilen, sminkad och klar sen kl.6 imorse (då man ska vara beredd ifrån om man får nåt uppdrag) och känner att det var ju rätt ovärt speciellt med tanke på att det ändå blev ett par glas vin igår då jag plockade med camilla, fredrik och matte med mig hem efter spelningen igår. Så medans matte (som är i sthlm ett par dar och kom på att han visst behövde nånstans att bo oxå) ligger på en madrass på golvet och snusar som ett barn så sitter jag med tändstickor i ögonen och kladd på ansiktet och intensiv-önskar dom förlorade sov-timmarna tillbaka. Men fint väder är det iaf!
Tack o hej leverpastej
The story of my balls....
Jag säger ofta att "jag är ju aldrig sjuk!" men ska sanningen fram så har jag nog snarare levt i något som vissa psykologer skulle kalla för förnekelse-stadiet då de som lärt känna mig under den senare halvan av detta decennie kanske inte riktigt skriver under på det påståendet. Jag VAR en sån som aldrig var sjuk.... tills jag fick körtelfeber... Efter detta har jag varit tvungen att i det närmaste helt sluta med mejeri-produkter då dessa fastnar i vecken och utvecklar en mindre härlig konsistens och lukt för att nå sin kulme efter allt mellan två veckor till två månader beroende på hur mycket jag fuskat med mejerier och annat mysigt som fastnar då jag på ett mindre delikat och garanterat blodigt sätt snällt får rensa mina små (gigantiska) bollar för om jag väntar för länge så blir jag bambambaaam sjuk av dem!
Jajjemen, ärrvävnaden i mina en gång så fina immunförsvarskörtlar är tydligen så grav och vecken så många att bakterierna och virusen helt enkelt har byggt stad i dom och jag kan meddela att den inte finns ett uns av främlingsfientlighet i det sammhället! Nej här är det party hela dagarna och nya medlemmar välkommnas med pompa och ståt som ska toppas varje gång en ny medlem anländer och ibland kommer det hela busslaster och hälsar på samtidigt, som i höstas... Då var det nog ett helt kollektiv som anlände och det var några party-sugna jävlar det!
Nu ska dom iaf bort... "jag har bestämt mig" som dom säger på den där reklamen från nångång i tonåren som jag inte minns vad den var för. Jag har precis ringt vårdcentralen där jag var igår för att få läkaren att skicka upp remissen till öra, näsa hals kliniken i östersund ist för här i stockholm (då jag inte är skriven här och därför inte får opereras här) för nu ska fanimig det där partyt crashas! And not in the good way! Dom har partat oavbrutet i fem år så i'm calling the cops... and bring in the extra units cause this is about to get ugly sistaaa!
Första jobbdan
Till slut kom jag dock fram och vad väntar? Jo, ett ställe som liknar lit, fast utan trottoarer och vägskyltar. Börjar då helt enkelt gå på instinkt men lyckas vända typ 100 m ifrån skolan eftersom jag får för mig att nääääääää, kan ju inte bara gå på känn och börjar traska i motsatt riktning.
Som tur var så blev jag stoppad av två medelålders damer som var ute med sin mini-hund så till slut hamnade jag rätt iaf. Och imorgon ska jag tilbax igen och det redan till nio vilket betyder uppstigning halv sju så nu är det natti-natti!
Brunch, jobb, band och ganjalicious!
I Söndags var det ala hjärtans vilket jag och sambon firade med en riktig Ganjalicious-dag med brunch och film.... Vi hade allt; american pancaces, maple syrup, scrambled eggs, skagen, kex, brie, frukt, rostbiff, yoghurt, cheerios you name it! Vi hade till och med en riktig alla hjärtans tårta!
Dagen var helt fantastico och utvecklades till att vara i dagarna två och jag kan inte komma på nåt bättre sätt att spendera alla hjärtans än med ganja, go-kompis och delish-käk!
Min Sveket-karriär är för övrigt avslutad, repade med boysen tors-fre men det visade sig ändå att en rock-brud på vemodigt indieballads-piano inte var bästa idén trots allt så vi gick skilda vägar efter bara två rep. Goa gubbar båda två så no hard feelings men med tanke på att jag snart drar till staterna samtidigt som dom har ambitionen att verkligen slå med det bandet så var det nog rätt beslut för båda parter.
Annars fick jag just jobb på vikarie-poolen för dagis, skolor och förskolor så nu är det bara att skicka in kontraktet, en bild och ett utdrag från belastningsregistret så är saken biff! JÄ!
Hm, vad mer? JA! haha, jag blev greetad på amerikansk radio igår! Har en kompis där borta som har ett eget radio-program som sänds över nätet varje måndag-kväll, aaron heter han, och efter han sagt åt mig att slå på web-radion så fick jag en hälsning och en låt dedikerad till mig a.k.a skunky sara, how awsome is that! hahaha, sjukt kul!
Nu är det snart dags att dra till gymmet för en mastodont-insats efter två dagar med grava munchies, inte utan att man har lite magkramper idag men det var det helt klart värt!
Puss på er mina darlings!
Hurtighet och pianon!
Idag står det iaf rep på schemat, jag ska åka ut till Essingen där det till skillnad från här finns ett piano och repa Sveket-låtar så jag kan repa med bandet i slutet av veckan. Ser fram emot att äntligen få sätta fingrarna mot dom där goa tangenterna igen... gitarrer i olika former i all ära men ibland måste man bara få dra av några toner på ett äkta stationärt piano!
I Söndags var jag och sambon på Max-dejt och käkade hollywood-fru burgare... sjukt gott! Söndagar är ju götta-dagen här hemma så vi köttade på med extra lökringar, friterade cheese-bollar och lösvikts-godis på vägen hem. Mådde väl kanske sådär efter sista godisen men gott var det så det var det värt!
Nu ska jag gå och ta mig en dusch och sen blir det mot lö'pianot!
Intressant...
Men men, vill dom vara tråkiga och ospontana så får dom väl vara det då... Nästan tur att dom ringde så att dessa personlighetsdrag uppdagades INNAN vi i så fall hade varit ohjälpligt sammansvetsade i en annan stad för i ärlighetens namn hade jag nog inte pallat en helkväll i en annan stad med ett gäng så uppenbart orockiga att dom inte ens vågar ta med sig en brud på rummet utan att fråga så det var nog lika bra att det inte blev nåt...Själv tänker jag istället luta mig tillbaka i en skön mjukis-klädes-bakis-dag och kanske, ja kanske t.o.m göra nåt så wild and crazy som att gå och basta med Camilla! Living on the edge säger jag bara, living on the edge! ;)
Puss på er!