Gangsta-storyn

Ok, min sista story från Harlem vistelsen involverar en gangster. Man kan ju inte hänga i Harlem utan att komma hem med iaf en gangster story. Tydligen blev någon skjuten rätt utanför dörren på hostelet där jag bodde men det var en hel vecka innan jag kom dit så det räknas ju inte.

Hur som helst så satt jag och en ny gay-kompis från brasilien (som bor i london och är tillsammans med en svensk kille som jag just upptäckte är kompis med en gammal MMare... hur random är det! ) och käkade på nåt kfc-likninade ställe ett kvarter från hostelet när en gigantisk svart gangsta snubbe knallar in och beställer lite chickenwings. Stället är rätt litet så medans han väntar så får han syn på mig där jag sitter o käkar lökringar och börjar kommentera min tattuering. Den som jag har på foten. Medans vi börjar snacka tattueringar så kommer resten av hans kompis-gäng in och joinar konversationen och det hela utvecklas till en show off av tattueringar och storysarna bakom typ "den här gjorde jag efter första gången ja satt inne och den här e för den där snubben ja knäppte" osv.

Vi avverkar oxå ämnet flip-flops som dessa gangsters var sjukt avundsjuka på eftersom dom knallar runt i tokvarma sneakers hela dagarna. Jag menade på att fuck it ha flip-flops om ni vill men dom menade på att dom troligtvis skulle bli knäppta på fläcken om dom visade sig i sådana och att dom inte ville förlora övertaget så inga flip-flops i gangsta världen än.

När maten va klar och dom skulle gå så säger dock snubben att "u have any idea how unusual it is that a white person even dares to look at us, not to mention a white chick? u're bad ass and i like to welcome you to my neighbourhood, if you ever need anything or are in troubble here in lower harlem, just mention my name and u'll be covered. If you'r in town on thursday, please make an apparence at my party otherwise I hope I see you again, peace out and stay hardcore" typ nåt åt hållet. Jepp, jag hade suttit och konverserat med nedre haarlems gangsta-boss med crew... så random! guldgriller, vapen och sån där härlig ghetto dialekt hade dom allihop och sympatiska som fan. I love New York!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0