notesabout

...sitter jag på tåget på väg tillbaks till sthlm. Jepp.

...va ja o fikade med finaste Jenny!!! Hann väll battla ut en 3-4 fika-sällskap vid bordet brevid och somnade gjorde jag inte förns runt halv fyra som följd av Thörners fria refill på kaffe... Välbehövligt med lite uppdatering och den sedvanliga injektionen inspiration och framåtanda som alltid följer i kölvattnet på våra alltför sällan förekommande (pga geografiska skäl) och intensiva konfireringar. Kunde jag skriva dikter som håller högre klass än;

"usch, rusch, dusch, push"

så hade jag skrivit en om denna fantastiska människa. Men nu är så dock inte fallet så hon får nöja dig med tanken och ett blogg-inlägg så länge... ;) Alla borde ha en Jenny i sina liv! :)

(Btw Jenny... du vet namnet du kom på är inte taget vilket ger tummen upp till en publicering.. däremot finns det ett preparat med snarlik stavning som används som substitud för viagra! Tänker man på det så ligger det en sjukt rolig ironi inbäddad i det faktumet! Om du tänker på vart ursprunget till namn-idén ligger... hohohohohohoho)

Akta er som bor i sthlm för övrigt för snart är jag tillbaka och då tänker ja umgåsas ihjäl er allihop! :D

Kolla in den här videon...

Och kolla sen den här länken... klippet är fan hilarious!!!!

...efter att ha gått runt byn, sånt är livet för den som suttit inne på virus i 10 veckor...tilläggas bör att vår by är en promenad på imponerande 2 km, och då avrundar man rätt generöst uppåt..... hejja! ;P

Dawit Isaak, svensk-eritreansk medborgare (har sen 92 dubbelt medborgarskap) och journalist sitter sedan september 2001(!?!?!?!?!?) fängslad utan rättegång i Eritreanskt fängelse. Väldigt lite avslöjas om förhållandena i fängelset men däremot har Dawit åkt in och ut från sjukhuset ett antal gånger pga tortyr-skador så man kan ju gissa hur mysigt han har det på en skala...

Dawit arresterades tillsammans med ett antal andra journalister från Eritreas största oberoende tidning Setit efter att ha skrivit om den demokratiska 15-gruppen. Även ett antal politiker från 15-grupper, inklusive den förre utrikesministern Mahmoud Sherifo arresterades som även avlidit i fängelset.

I Maj i år meddelade den uppenbart sympatiske Erireanske presidenten Isayas Afeworki följande:

"We will not have any trial and we will not free him. We know how to handle his kind." och "To me, Sweden is irrelevant. The Swedish government has nothing to do with us."

Vad är grejen med detta undrar jag nu. Vad fan har svenska regeringen, utrikesminister Carl Bildt, EU och FN för jävla skaft uppkört i röven som gör att inget händer?!? Det är väl klart att den Eritreanska regeringen inte frisläpper en journalist dom uppenbarligen inte håller speciellt kär (Eritrianska källor uppger även att dom misstänker Dawit för att vara Dansk spion... eeeeh, say what?!? och vad exakt skulle Danmark ha för intresse i att spionera på Eritrea och varför i så fall skulle dom göra detta genom en Eritriansk super-journalist/svensk städare? Vart skulle dom rekryterat honom lixom, svart-jobbande asylsökare AB kanske?) bara för att Calle ringer och frågar snällt??

Svensk media har gått ihop i en frigivnings-kampanj, låtar har skrivits med direkta uppmaningar till Bildt och regeringen, till och men Brucan och Madonna har krävt hans frigivning men tydligen så lyssnar inte Eritreas president på västerländsk pop för här i väst går ju rangorningen på vem som lyssnas på levande pop-legend, filmstjärna, media, politiker. Inte tvärtom. Det här systemet verkar uppenbarligen dock inte vara appliserbart på det kära Eritrea.

Detta är inte heller en höger eller vänster-sak, han har som sagt suttit där sen 2001, alltså har både höger och vänster fått sin chans att göra något åt saken, som man ju tycker borde vara en liten piss i havet gämfört med alla andra problem och bojkottningar som värdsledarna gladeligen kastar sig över med till synes outtömlig entusiasm och engagemang. Nu äger iofs inte Dawit någon olja, vad man vet i alla fall, men han tjänar ju defenitivt ett syfte som symbol för demokrati och yttrandefriheten som vi ju håller så kär.

Istället verkar krutet läggas på andra saker...Bryssel gottar sig i storfrågor som standardilisering av storlekar och former på tomater, skoter-förbud och den eviga frågan om kolsyrat eller inte kolsyrat vatten på presskonferansen, sossarna pysslar med internstrider, feministpartiet vill ha en herr gårman med kjol, Reinfeldt lattjar med Filip och Fredrik och har en snygg fru och FN, ja FN vet jag inte vad dom sysslar med nuförtiden, när man var liten hörde man ju om deras insatser lite titt som tätt men nu verkar det som att allt och alla tappat fokus på något sätt. Vad hände, när hände det och varför?!?!

Humanism, tolerans och gemenskap är ju inget som folk ger så mycket för nuförtiden där man gärna köper en väska för 50 papp men inte kan avvara en tjuga till en hemlös, men när man inte ens kan lyckas få ut en liten sketen fånge från ett litet sketet fängelse för att presidenten inte "vill" då undrar man. Man bojkottar ju länder till höger och vänster på alla möjliga grunder "nej, inte appelsiner från israel, tänk på palestinierna (som att inte båda sidor är lika jävla stora idioter som bombar varandra pga av "men vi va ju här först" principen) för den lokala apelsin-plockaren oavsett genetisk bakgrund har säkert jääätteeeemycket att säga till om i rådssalen. Eller alla andra länder vi i sverige rent politiskt bojkottar av div anledningar eftersom det, även om det egentligen slår hårdast åt oskyldiga civila precis som vid krig med vapen, är ett synnerligen effektivt sätt då pengar skriker högre än vapen i många lägen. Varför bojkottar vi inte bara Eritrea en sväng som vi gör så fort nåt annat händer som vi inte håller med om? Om den Eritrianske presidenten nu tycker att vi är så orelevanta så får vi väl göra oss relevanta då för bövelen?! Vi kan ju alltid ta hjälp av Danmarks underrättelse-tjänst, eftersom Dawit nu är Dansk spion också menar jag.

För övrigt åkte en kvinnlig journalist i fängelse idag i Sudan för att hon vägrat betala bötern hon fick pga bärande av byxor... Det sedvanliga straffet är dock 40 piskrapp.... var det 2009 sa du?

Jag har just genom ett intensivt fb-chatts terroriserande av fredrik året under mig i MM försett mig med både nyhetsbrev och blogg-adresser till alla dom tre som är i Oneonta den här terminen eftersom jag kännt att den pikanta del som avslöjas genom fb-uppdateringar och bilder inte är långt på nog för att släcka min Oneonta-törst.

Det hela får mig att ångra lite att jag inte utnyttjade tiden där lite bättre, gjorde den lite intensivare och såg till att lära känna lite mer folk. Jag har ju iofs varit tillbaks en gång och utökat alla dessa tre faktorer med multum vilket jag är sjukt nöjd över.

Dock så kan jag inte hjälpa att jag allt mer intensivt önskar att jag hade följt magen min och skitit i luger och stannat kvar i staterna ist, struntat i Kalmar och läst kurserna i Oneonta ist. Meeeeen det är ju lätt och vara efterklok och därför har jag slutit en pakt med mig själv att aldrig mer lyssna på huvet (eller andras huvuden) mer än magen för magen har alltid rätt och även om huvet kan ha rätt ibland så kör den mer efter en 50-50 princip (eftersom den inprincip alltid vill ha enklaste och bekvämaste vägen ut) och skulle kanske därför hellre mer bäras med för rådfrågning snarare än att användas som slutgiltig besluts-klubba.

Det får bli kvällens kloka ord och nu har jag satt pakten i svart på vitt så nu går det inte att ta tillbax. Go mage!

Sov sött där ute i höst-natten och håll er varm om fötterna och tvätta händerna innan ni äter så ni håller flunsorna borta! Mer mage åt folket!

Pusssssssssss

Mmmmmmm, och snart ska det kokas lingonsylt, bakas bröd och stckas! Ojojoj va husligt! :)

Just nu tar jag både sjukt starkt antibiotika för de virus-rester som finns kvar i kroppen och dubbla doser rinomar för den kroniska bihåleinflammationen som upptäcktes för ett par dagar sen när viruset äntligen verkar kommit under kontroll. Kombinationen av dessa medikament har dock vissa sidoeffekter såsom extrem trötthet, tappad matlust och jääääkligt märkliga drömmar...

Drömmarna känns nästan obehagligt verkliga och är nog de mer bisarra och detaljrika drömmarna jag haft. Tre nätter sen så drömde jag tex bl.a att min katt blev kattnappad av soss vilket gjorde att mina första ord när mamma kom för att väcka mig för min morgondos var ett panikartat "mamma, vart är tussen?". I förrgår drömde jag om incest, karnevaler och rödvinshävande mac-datorer och igår, ja, gårdagens dröm är faktiskt för bisarr för att ens återge... På bipacksedeln står det dock att det är vanligt med mardrömmar så man får ju vara glad för det lilla... att dom "bara" är allmänt sjuka och psykiskt rubbade och får en att känna sig som alice i underlandet i ett förvridet paralellt universum. Jag drömmer ju inte om gröna monster iaf menar jag...

Annars består mina dagar mest av två saker; film och stickning. Det visade sig att jag hade en sjukt otippad talang i hantering av garn så i höst kommer bl.a försäljning av vantar, mössor, sockar och halsdukar stå på agendan!

Nu ska jag däcka in i de lagliga drogernas mentalt förvrängda värld igen! Undrar vad det kommer att bjudas på inatt....

Nattinatt!