Öl, krusifix och eggmcmuffin

Bakis...
Igår spelade oasis och lite luger-folk dj'ade på lilla hotel-baren och då skulle det givetvis hinkas öl för oss som inte skulle på själva spelningen... massor med öl... sen var det dags för oasis-efterfesten (som dock var rätt lam), där det skulle inmundigas ytterligare mängder öl samtidigt som vi mest satt o snackade skit... och drack ännu mera öl... vid bordet brevid hittade jag en gammal hultsfreds-polare och då blev det ju givetvis ännu lite mera öl. När det var dags att dra hem så sket jag i att splitta taxi eftersom jag tyckte att t-bana går ju alldeles utmärkt! vilket kanske är sant.. om man hittar dit...

Med en alkohol-procent på ca 750 började jag irra mig iväg mot första bästa t-banestation och var fortfarande rätt säker på min sak tills jag insåg att, ja just det, vi åkte ju taxi till det där jäkla stället så jag visste ju inte ens vart jag hade utgått ifrån vilket förklarade varför jag aldrig verkade komma fram till den där t-banan... inga taxi-pengar hade jag ju heller eftersom jag fortfarande inte fått mitt csn så när jag efter obestämd tid såg det gula m'et borta i fjärran kunde jag nästan höra änglakören i bakgrunden. Jag lyckades skrapa ihop tre tior som hade gömt sig i fodret på väskan och köpte chees-burgare för skiten som aldrig smakat godare kan jag säga.

Lyckan var dock kortvarig när jag traskar fram till t-banan på medis och den är STÄNGD! Va???? Hursom så hamnade jag i en taxi jag skulle få åka med i mot en av mina burgare vilket jag tyckte var en ok deal så off i go men nånstans på vägen går något fel och jag hamnar på efter-fest i alvik istället (av alla ställen). Där visar det sig efter ytterligare ett antal bärs att killen som bor i lgh är katolik och får för sig att visa sina krusifix som han påstod va 500 år gamla och illegalt imprterade från Spanien samtidigt som han på ett rätt påtvingande sätt börjar snacka religion. Här börjar jag trots mängden alkohol känna att det kanske börjar bli dags att bege sig... han lugnar hursom helst ner sig efter ett tag och alla börjar få trevligt igen.

Det är i det läget han frågar mig om han inte kan få den där eggmcmuffinen nu som totalt gömts bort i krusifix-yran och jag säger att visst, men det är fortfarande ingen mcmuffin utan en vanlig cheesburgare men den ligger där i påsen (killen har alltså tjatat om att det är en eggmcmuffin hela kvällen vilket kändes lite tröttsamt eftersom dom inte ens serverar sånna den tiden på natten men whatever). Han tar upp påsen och säger, jag lovar att när jag tar upp den här så kommer det att vara en eggmcmuffin... yeah right, säger jag och tittar skeptiskt på honom medans han sticker ner handen i påsen jag haft under uppsyn hela kvällen och drar upp en FUCKING EGGMCMUFFIN! Ibland undrar jag vad jag har för karma som gör att jag  så frekvent är med om så bisarra saker... Jag sa genast tack och adjö och åkte hem (enough is enough lixom)... Till jobbet kom jag lagom till lunch där mina kära kollegor inte kunde låta bli att garva onskefullt åt min ynkliga uppenbarelse som bara skrek baksmällan från hell fast samtidigt lite full och timmarna fram till hemgång var kanske de längsta i mitt liv...

Nu ska jag sova och imorn kommer Jenny hit! kommer bli GRYMT!!!

Dagens hata, eh, ja menar "tycka om mindre" lista...


 

  1. Adressändring
  2. Adressändring
  3. CSN                
  4. Adressändring
  5. Adressändring

Man vet inte vad man kan och inte kan förrens man försökt som Pippi säger...


Happ, så har man slagit sig in på banan som musikjournalist-skribent också...
Idag publicerades mitt första bidrag till denna eminenta skara på Lugers hemsida...
check it out!
Don't be too harsh... ;)

(hoping to make u proud Jenny!)

Faan!

http://jinge.se/bild17/sjuk.jpg

Jag måste vara hemma idag... Jag ignorerade förkylningen in i det längsta i morse och klädde på mig, käkade frukost osv men när jag skulle knyta skorna och hostade så jag trodde lungorna skulle fara med på köpet och snörvlade så mkt att jag var tvungen att snyta mig tre gånger bara under själva rosettknutandet så fick jag ändå inse att, nä sara, du ska nog inte gå till jobbet idag... Efter att ha svurit en stund för mig själv så ringde jag upp Peter som med ironi i rösten sa "hur mår vi idag?" när jag hes som en kråka klämde fram ett Tjena Peter, host, snörvel... Han sa åt mig att stanna hemma, dricka vatten och sova och sa bestämt nej till att smsa mig mitt användarnamnet på servern som jag såklart har glömt redan så att jag kunde jobba hemifrån istället... Så nu sitter jag här i sängen nysminkad och nyduschad i myskläder och snörvlar som en gris och känner mig en aning arg, ja, förbannad till och med för att jag inte får gå till jobbet utan är förpassad till sängen och film hela dagen istället. JÄVLA FÖRKYLNING! Det slog mig dock just att jag nog kanske ska ta detta som något positivt istället... Det är ju ändå så att man ändå får se sig som rätt lyckligt lottad att man jobbar med något som man gillar så mycket att man tjurar ihop och till och med blir uppriktigt förbannad om man måste stanna hemma i sängen en dag och dricka té och käka godis... bortskämd jävla snorunge är vad man är! Skärpning! atchoooooooooooooo

Vilken helg...

Happ, då var man hemma igen då efter några dagar i Götet... God damn vilken helg! Haft sjukt kul och festat loss ordentigt med nya och gamla bekantskaper... Det hela inleddes med förfest och showcase på Jazzhuset på torsdan där jag upptäckte att min kära yran-kollega Pontus precis börjat jobba för United Stage och bor nästan inpå knuten från mig och min nya sambo Eileen. SJUKT kul och bärs bestämdes givetvis inom en snar framtid. Såklart var även Sillen där och förgyllde kvällen med sin närvaro and so was kära hultsfreds-borna Durmér och Malin. Skönt med lite bekanta ansikten bland alla nya måste jag säga... Kvällen slutade dock rätt tidigt för oss som skulle upp tidigt så redan runt halv två så blev det taxi-åkande tillbax till hotellet för mig, Peter (dvs min boss skulle man väl kunna säga) och en rätt full Oscar som skrålade med i Oasis-låtar hela resan hem där den största andelen Luger-crew redan anlänt. Dagen efter var det upp och jobba, käka ännu mer buffé och packa "goodie-bag"-påsar med skivor och annat till våra kära arrangörer... typ 600 påsar blev det men vi var två från varje bolag så det gick ju rätt snabbt ändå... Efter en kort power-nap på hotellet så var det dags att dra ner till Trädgår'n där själva huvud-partajet skulle ta plats. Skumpa, mängder av bärs, lite vin och ett par helrör hanns med under kvällen som bestod av Buffé, ännu mera showcase och en jäkla massa folk. Yran-Andréa, -Jenny och -Samuel hade sällat sig till gårdagens sällskap och lite gamla anekdoter utbyttes innan Samuel (som annars är hovmästare på Berns) tyckte att det var dags för shots. Peter presenterade mig till höger och vänster och jag såg till att han fick träffa mina kära yran-medarbetare innan det var dags att dra på efterfest på neff. Det visade sig dock att efterfesten var flyttad när vi väl kom dit så vi total-bangade och drog hem istället men å andra sidan var väl klockan runt tre halv fyra vid det laget och mer alkohol var defenitivt inte nödvändigt heller så det kändes rätt ok ändå... Dagen efter drog vi som planerat hem till sthlm, bakfulla och jävliga, kändes ungefär som man vart på festival (helt ok "tjänste-resa" måste man ju faktiskt ändå medge) och att banga p3-guld efterfesten samma kväll kändes som ett sjukt vuxet beslut även om det såklart var lite små-frestande att boka om hem-resan när ämnet kom upp kvällen innan där mellan femte glaset vin och tredje shotten... Blev dock fest ändå på kvällen fast här i sthlm och den måste nog klassas som en av de sjukare kvällarna hittils i mitt liv fast när jag tänker närmare på det så var den nog ändå rättså normal för att vara jag så jag kanske bör se över mina fest-vanor och bli lite mer svensson, lugna ner mig lite, vara mindre spontan och mer skeptisk och ansvarsfull... fast näää... tror jag skiter i det ett tag till faktiskt. Livet blir så mkt mer spännande om man skiter i normerna tycker jag. Nu ska jag fortsätta knarka c-vitamin och gå och lägga mig tidigt så inte den här förkylningen som såklart kom som ett brev på posten efter en helg som denna sätter sig ordentligt. Tack o Hej leverpastej.

Ibland undrar man...

Ibland undar jag lite hur gud tänkte med vissa människor... Ja, ni får avgöra själva men här är en liten "best of" med kommentarer från en kille som inte är som alla andra barn och av nån anledning verkar totalt oemottaglig för dissning, nobbning, ja va man nu vill kalla det...

Han: Kan vi inte träffas och ta en öl eler nåt nån gång du och jag?
Jag: Nä, jag tror inte det...
Han: Men hör av dig om du vill ta en fika eller så då!

Han: Skulle va kul att träffas och gå ut eller så!
Jag: Kan inte du sluta höra av dig till mig? Det kommer aldrig bli nåt, du kan lika gärna ge upp, glöm mig och prata inte med mig igen, jag vill aldrig mer se dig, du går mig på nerverna och det börjar bli stalker-varning på dig, lägg ner!
Han: Ok... men vi hörs imorn då!

Han: Men du kan väl ringa om du känner för att hitta på nåt!
Jag: Ja, visst, när hell freezes over så kanske!
Han: Fint! då säger vi så! sköt om dig! Puss!

Han: Hej, vad gör du?
Jag: Dra åt helvete *klick*
Han: *ringer upp igen* Oj, det bröts visst!

Samma kille har även fällt den här genialiska kommentaren om vart jag bor nu när jag praktiserar...

Han: Jaha, så du bor här i sthlm då eller?
Jag: Nä, jag pendlar varje dag från Göteborg sörru, känns mer praktiskt...
Han: Va? varför då?

Ska man skratta eller gråta lixom?
Ja, ibland undrar man....

Piss och skit...

Hej igen kära läsare! Nu var det ett tag sen igen... tanken var ju att jag skulle lägga ner med bloggandet efter usa men ja, jag har kommit på att just det här med att blogga är ett bra sätt att dels själv komma ihåg vad fan man har haft för sig och kanske ungefär när, dels för att uppdatera vänner och bekanta och annat löst folk som nu av någon anledning är intresserade av att läsa men även att sprida lite tankar, åsikter och avreagera sig en smula på saker man blir förbannad eller kanske lixom bara lite smått irriterad på. Herregud vilket geni jag är! Jag borde ju få något slags pris för att ha kommit på detta alldeles själv tänker säkert ni nu och ja, det borde jag kanske få... det är ju trots allt ingen annan som tänkt på att en blogg kan användas till något liknande... eller? ööööööööööööhhhh.... Hur som, idag kommer ett piss och skit inlägg iaf... en rätt sällsynt art bland de annars rätt superlativs-täta blogg-inläggen men nu jäklar.


Igår köpte jag en tåg-biljett på SJ´s hemsida.. en 1-klass biljett. Av någon anledning så var den billigare än 2-klass-biljetterna... Trevligt tyckte jag och klickade givetvis i detta eminenta alternativ. Nu ska vi se hur dom fancy lirarna har det där inne i den med sju-huvdade drakar skyddade 1-klass vagnen. Nu sitter jag hursomhelst på tåget som ska ta mig från sthlm till Linköping över helgen och jag kan meddela att förutom att jag höll på att missa hela tåget med en knapp språngmars och att anledningen till att jag överhuvudtaget ska ner är för att min mormor har åkt in för en tumör i magen (och inte vilken liten sketen tumör som helst heller, nej, ska det göras ska det göras ordentligt så inte mindre än en 12x12x20 cm stor tumör är det hon gått och dragit på sig) förutom detta så när jag väl skunker ner på min plats som är avsevärt rymligare än i 2 klass och tar upp datorn för att utnyttja internet så upptäcker jag att inte ens i 1 klass så är alla riiiktigt lika... Konduktören kommer nämligen med frukost till alla, med yoghurt, ägg, smörgåsar, kaffe, juice you name it till alla, fan va nice tänker jag som glömt frukosten på köksbordet är bakis och vid detta laget tycker att det får vara nog med skit för en dag med en missad buss, ett nästan missat tåg, en mormor med en 12x12x20 tumör i magen och som är själva anledningen till att jag överhuvudtaget sitter på tåget, glömda vantar, etc etc men icke... frukosten gäller visserligen hela 1 klass men INTE om man bara ska till Linköping... Nej för då behöver man ju bara resa i två timmar och då behöver man ju tydligen ingen frukost... VA? vad är det för jävla skit lixom? Och detta innan klockan ens slagit halv sju, jag är ju inte känd för att ha ett galant morgonhumör direkt.... Har man en 1 klass biljett så har man... eller? inte ens en sketen liten korvmacka fick jag utan jag fick själv kränga mig fram till kaffet och förse mig med ett torftigt äpple medans de andr a satt och mumsade på sina frukostbufféer som snällt tagits fram åt dem av konduktören... Så SJUKT orättvist! För att inte tala om att blickarna man får här inne genom att vara klädd i en sliten rock-tisha och ett par svarta cheap mondays... Givetvis så visar jag mitt missnöje genom att på sjukt moget vis ha fötterna på sätet utan att ta av mig skorna, rapa högt och sakta mumsa på just det som jag normalt sett tycker det borde vara döds-straff på att ha med sig på ett tåg... en övermogen banan jag hittade i väskan... målet är att det ska lukta i hela jävla kupén lagom tills jag är framme... då hade dom nog önskat att dom hade gett mig den där frukosten oxå, som alla andra... muahahahahaMUAHAHAHAHAHAHAHAHAHAAAAAAAAAAA

My last day...

Nu är den här... sista dagen innan det bär av till Sverigen igen... Imorgon ska vi lämna in bilen kl.8 och sen lyfter planet någon gång runt 11 californsk tid och landar efter ett par byten i la swede strax efter 14 svensk tid dagen efter. Känner mig väl ungefär som vädret här idag, mulet men ändå rätt ok. Har haft ett fantastiskt halvår här i staterna och även om det ska bli skönt att slippa överfriterad mat, mastodont-läsk och lätt dryga människor så kommer jag att sakna att prata spontant med främlingar utan att de kollar på en som om man inte är riktigt klok, dygnet runt affärer, hemkörning, de fantastiska vännerna som lyckats sållas ut från de över lag ändå rätt jobbiga medel-amerikanerna och givetvis mitt band (detta tjat om detta band tänker ni men dom äääär faktiskt helt fantastico). Nu blir det hem till verkligheten och problem med csn, betalnings-påminnelser på kreditkortet som tyvärr fått användas flitigt denna roadtrip och snö och kyla... Men jag gillar ju faktiskt snön... Och pengar är ju en värdslig sak... dessutom har jag ju en fantastisk praktik-plats som väntar på mig och begynnelsen till ett sprillans nytt band nere i de södra regionerna och sen så ska det ju naturligtvis bli så himla kul att träffa alla er igen! Om jag blir känd och rik nån gång så ska jag köpa en ö där jag tänker samla alla mina vänner för mastodont-partyn med paraply-drinkar och obegränsad bärs, musik och jazz-tobak till alla som vill ha så jag inte behöver åka mellan världsdelar för att hälsa på alla hela tiden. Det är lixom så himla opraktiskt och orationellt att ha alla i olika tidszoner hela tiden... Nog om detta, här kommer lite pix från road-trippen som utlovat!


Det började med lite varm choklad med baileys i chico.... jepp, här i usa har dom till o med egna maskiner enkom för att göra varm choklad i... faaaantastiskt... ;)



Utmattade kvällar på motellrum efter motellrum...



Vi tjenade på the governator Arnes hus



Sköt lite terrorister...



Vanen på pakreringsplats utanför motellet i Santa Cruz... det är inte så måmga som road-trippar i juletider... hrm..



Sen har vi kollat på sånna här irl



Bilen va julpyntad såklart



Julafton som spenderades i jacuzzin som till vår stora glädje visade sig finnas på just det motellet...



Hittade mig en pojkvän i San Fransisco



Där besökte vi även det berömda zoo't där jag hittade pojkvän nr 2

[PC280024.JPG]


Lite corona och tequila i Mexico där jag vlev erbjuden ännu en pojkvän men då tyckte jag att det minsann fick vara nog med nya pojkvänner på ett tag och strippdans-jobberbjudandet gatan efter tackade jag också nej till... hade dock kanske fått krypa tillbax på mina små knän dit några timmar senare dock skulle det visa sig...det var nämligen på håret att jag blev kvar... tydligen hade visumet gått ut så dom ville inte släppa in mig i usa igen... jag tackar gud för min amerikanska accent och blåa blinkande ögon (eftersom det lyckligtvis var en manlig kontrollant)...



Ett besök på Universal Studios



Såhär skulle man ju ha det jämt...



En liten Jeep a'la americano-style bara... Störst går först heter det ju...



En liten tripp till Beverly Hills hanns ju med oxå...



Där såg bilarna ut såhär istället...



Och i palmerna hängde kristallkronor... ibland undrar man ju om folk inte har bättre saker att slänga pengar på men men... det är ju bara jag... ;)



För oss blev det en lite mindre exlusiv nyårs-middag på motellrummet



Tillsammans med lite svenskt näringsliv och Schyffert



Och sprit i röda plastmuggar...såklart! skål för det nya året! imorn åker jag hem!

Gott Nytt År!!!

Gott Nytt År kära vänner! Jag är inte kvar i Mexico även om det var på håret...på riktigt då alltså... här kommer iaf lite småglimtar från året som gått!



Inskålning av 2008... året som inleddes i en städskrubb och avslutades på ett Motell i Carlifornien



Lägenheten i Hultsfred som inte längre är min sedan några timmar tillbax...



Partäää in the dungin



Partäää i Hultan



Holländers på besök på la Hultsfredfestival där bl.a en sjukt bra spelning av Rage Against the Machine tog plats



Camp Get It While U Can på Roskilde... kanske bästa campet någonsin... ;)



Efter att funderat på det i en sisådär tio år så blev det äntligen gjort... två gånger dessutom... ska d va så ska d va...lr?


Utbytestermin i Oneonta, New York, USA



Tattuera sig lite till



Heady-Fest



Öla på Black Oak med dorm-sambo Regina och div amerikaner



Fira jul i Jacuzzi



Road-trippa i Carlifornien



Och sist men inte minst... Tveklöst det bästa med 2008... Skunky Sara & the Nuggets!!!

Om några dagar bär det av till Sverige igen men först blir det en liten sväng till Kat's studio här i LA för att se om man kanske skulle inleda det nya året med ytterligare lite body-print så att säga! Puss o Kram på er!

Gott Nytt År!!!

....och god fortsättning... ;) snart är jag i Sverige igen... Puss o kraaaam!!!

RSS 2.0