notesabout

Kreativiteten flödar här på kontoret idag... Jag har just uppfunnit ett system för våra telefonlistor som uppdateras och ändras typ en gång i sekunden och förvirringen är alltid total om vilken lista som gäller. Vi har i många år försökt att utarbeta ett system för detta problem men det har lixom aldrig riktigt lyckats... Vi tror oss ha testat allt, vi har haft olika färger på listorna, men då har kanske färgpappret tagit slut eller så är någon färgblind, vi har försökt med att poängtera för folk att slänga föregående lista pronto så fort dom får en ny men givetvis så är det alltid nån jävlel som inte gör det och blandar ihop dom, vi har testat att skriva datum på listan men då kanske det gjorts flera nya på samma dag så i slutändan så har någon ÄNDÅ haft fel lista...

Men i år ska förvirringen förhoppningsvis inte vara total, jag har i kreativitetens esse kommit på det nyaste och hetaste systemet hittils, jag har bestämt att döpa varje lista till ett bandnamn som spelar under festivalen och helt enkelt uppdatera anslagstavlan med "Nu gäller telefonlista bla bla". Fy faaan va smart jag är... Nu behöver folk bara slänga ett öga på anslagstavlan eller whiteboardsen så vet dom vad som gäller! Just nu gäller tex telefonlista "Name The Pet", nästa funderar jag på att döpa "telefonlista Lady GaGa" eller kanske "Bob Hund" eller varför inte "Tv On The Radio", "Mew", "Thåström" eller "Totalt Jävla Mörker". "Totalt Jävla Mörker" kommer jag nog spara till Fredag natt kanske dock då det sedvanligt säkerligen kommer att vara som mest kaosartat uppe på kanslit.... fantastiskt...

Glöm inte vart ni hörde det först! Det här systemet kommer att revolutionera festival-branschen!!! ;)

Skönt att slippa narcissismens, stressighetens och dryghetens mecka några veckor... D va allt.

Ok, då var det kanske dax att börja med de lite mer ingående uppdateringarna då. Vi börjar där jag slutade typ... På min första arbetslösa dag... Sista dagen hade avklarats på luger där jag blev av-vinkad med käk, vip-pass till wtai och wow samt ett gäng skivor och en och annan kram (ja, givetvis inte av fröken bitch men av peter, andreas o dom), och helgen hade spenderats på äkta svensson-vis med massa film och hemma hemma hemma-kvällar.

Första dagen ut då... klockan börjar närma sig middags-tid och jag ringer senapen för att dubbelkolla tid och plats och ger mig sedan iväg mot gala-premiären av terminator nr två för mycket. Vi kommer dit en halvtimme innan men kön är redan lång... med journaister, typ... Ja ok, det var kanske inte bsb-pådrag direkt med väl en röd matta, ett gäng tv-team och fina små gubbar i hatt som hälsade en välkommen.

Väl inne bjöds det på öl, vin och chips och det skulle givetvis minglas en del innan man kunde gå in och sätta sig. Jag och fröken Zeinab (som senap heter egentligen) nöjde oss dock med att avböja denna kutym denna gång och höll oss till att uppdatera varandra och fälla ett och annat skämt om dessa "viktiga" människor som i alltför stor utsträckning brister i självdistans ("viktiga människor"-mingel KAN vara nåt av det värsta jag vet och jag håller mig undan det så ofta jag kan, tyvärr så ingår d i jobbet till viss utsträckning men jag gör det inte mer än jag absolut måste om man säger så...). Till slut hamnade vi dock i biosalen och nån från nåt filmbolag gick upp för att välkomna och presentera filmen som när den väl satte igång hade stor fördel av vinet som bjudits på innan... Min filosofi om dessa tillställningar råder; ju sämre film/teater/utställning/presentation det handlar om, desto mer gratis-"för"-sprit. Detta var inte ett undantag men special-effekterna var rätt nice så jag ångrar inte att jag gick iaf.

När filmen sen var över så var det utslussning till bussarna som gällde som skulle ta oss till efter-festen på nån båt nånstans i hamnen. Där var det återigen röd matta som gällde, "eva" från "lilla adam & eva" delade ut drink-biljetter i dörren och sen var det bara att kalasa på ostron och jack och cola som var med och sponsrade skiten, gratis käk, gratis bio och gratis alkohol... Man skulle kunna säga att min första dag som arbetslös den här gången var lite bättre än de andra omgångarna har varit.... whatuuuuuuuuup!!!!?? ;)

Ja, vart tog jag vägen egentligen? Blev jag uppslukad av Svensson-sekten, bortförd av ailiens eller kanske rentav förflyttad till en annan tids-era utan internet av misstag? Jag måste säga ingetdera, om jag måste välja något så skulle det väl vara det sistnämnda eftersom större delen av denna obloggings-tid har spenderats utan varken dator eller internet. Dock så vill jag härmed göra ett politiskt statement genom att fastslå att myten som jag vet att vissa anammar som innebär att livet stannar av utan uppkoppling totalt och fullständigt bör ellimineras. Jag skulle istället, givetvis i egenskap av att vara gammal naturare och därmed uppfödd på formler och symboler, vilja hävda det motsatta och påstå att mängden tid spenderad i den virtuella världen är i direkt proportion till hur action-fylld den riktiga världen är för tillfället (Därmed inte sagt att en viss uppdatering kan och tyvärr bör klämmas in emellanåt då den gällande extensiella kärnan i dagens samhälle tycks vara denna ström av ettor och nollor som via kablar och sateliter upplyser oss om vår bekantskapskrets förehavanden, en och annan nyhet och kanske ett par nya låtar från ett garage-band i Japan vi just hört om).

Under dessa veckor har jag tex hunnit med att ramla över en management-deal, coachat ungar i både livs-erfarenhet och musik, tatuerat mig i en bar, hånglat med en polis, agerat konst-objekt, gått på röda mattan, varit på roskilde, levt på pant, härjat i studion, skrivit låtar, träffat en fri-kyrko-kristen amerikan vars pappa odlar gräs på gården, druckit mojitos på fejk-strand, trippat på LSD, klottrat i rosa peruk, fikat med Anna Thernheims producent, vart på min egen examen utan att ta examen, förkovrat mig med tvättäkta gamla mods.... ja, listan kan göras oändlig... livet som pank och arbetslös behöver ju faktiskt inte vara helt stillastående som ni märker. (Närmare beskrivningar kommer när klockan inte är fyra på morgonen och jag ska upp klockan åtta... insomnia is the shit). Jag kan inte annat än att understryka de gamla hederliga utrycken (och klyshorna); det blir vad man gör det till! samt; Man har inte roligare än man gör sig! och givetvis den gamla livsfilosofin; Man lever bara en gång sörru! Jag ska dock försöka bättra mig vad gäller uppdatering av bloggen framöver, även om det riktiga hård-slitet med yran sätter igång imåra... Nu är bloggen officiellt igång igen iaf!

Gonatt o puss på er!

PS. Nån som har tips på bra artist-alteregon till ett psykadelica- samt ett sing song-projekt? Hit me up isf säger jag bara! Jag har hjärnstillestånd...