notesabout

Hello,

My name is Lisa and I am the Residence Hall Director for Hays Hall.  Your name has been documented in a judicial report and I need you to call me at extension 3698 to schedule your judicial hearing ASAP.  Thank you for your cooperation.

~Lisa

 

Spännande... tänk att man skulle få vara med om något så spännande på gamla dar som att bli kallad till rättegång för att ha druckit en bärs... Vilken chock det måste bli för dom när jag berättar att i sverige, där får man till o med ta TVÅ öl, ja, kanske till och med TRE, ja, helt LAGLIGT också, så tidigt som när man är 18 år... voj voj voj vilket moraliskt förfallet land dom måtte tycka jag härstammar från... för att inte tala om hur förskräckta dom nog skulle bli om jag berättade att det faktiskt även förekommer att folk blir FULLA utan att bli åtalade men att vi däremot ställer oss ytterst tveksamma till att randomly skjuta sönder och tortera människor i turban nere i Irak...ja, vi svenskar är bra lustiga typer vi...

Ölen flödade, rumporna skakades och refrängerna skrålades... Så skulle man kunna sammanfatta gårdagens spelning... The gratest band in the world Skunky Sara & The Nuggets är redan legender på göttaste rock baren i stan och med kommentarer som "I thought u guys where the juke-box at first untill I realized there was a band on stage", bjussning på gratis shots, bärs o finfint skunknugg så måste vi nog blygsamt erkänna att vi gjorde succé... Ett par smärre incienter med ljudet och ett mindre lyckat svenskt skämt som skulle ha som enda underhållningsvärde att bara en enda i publiken skulle fatta va jag sa och garva, vilket mitt band tyckte skulle vara "hilarious", spårade ur totalt när jag tänkte att det är ju skit samma vad jag drar för skämt och kör igång med klassikern om tomaterna som ju alltid funkade i lågstadiet... Tyvärr så går inte Regina i lågstadiet längre så jag fick nöja mig med ett passionerat BUUUUUU från kvällens konsertfotograf... sjukt taskigt... Evan, trummisen, gav mig iaf en fin liten trummvirvel där han trodde att punch linen va... eller så försökte han överösta Reginas buande... who knows... Bortsett detta så gick spelningen smärtfritt och bokaren på stället hann innan vi drog ge mig både nummer, facebook och sin bandmyspacesida "just in case" så vi verkligen skulle komma tillbaks och spela, så det måste man ju nästan ta som att det gick hyfsat...

I övrigt blev jag "busted" igår när vi tillbax på campus skulle ta en bärs i Johns (ena gitaristen) dubbel-dorm tillsammans med nyfunna groupies. Regina hade just dragit och såhär i efterhand känns det som att det hade varit något jag borde gjort oxå... Det hela började med att rummet fylldes upp av x antal mindre nyktra studenter som ville visa sin kärlek för vårt band och bjuda på öl osv, vilket vi såklart inte hade något emot och det hela var lyckliga gatan i cirkus 20 minuter tills en RA (den studenten i varje korridor som har som uppgift att "hålla koll" på resten så vi inte gör några bus som att röka på eller ta en bärs eller någon annan hemskhet som att spela för hög musik en torsdagskväll) helt plötsligt står i rummet där jag i godan ro sitter med min öl i handen som sig bör efter ett gig, men nähä, i glada vänners lag hade jag visst för en sekund glömt att jag befinner mig på ett amerikanskt dry campus och inte i kära gamla Hultsfred. (Ironin ligger ju såklart i att man här, som en obstinat femårings motreaktion mot överdrivna auktoriteter, super värre än marinsoldater på permission och skolan går under smeknamnet stoneonta vilket jag låter tala för sig själv). Det hela resulterade dock i att jag snällt fick lyda den blonda lilla paragrafryttaren till kille som säkerligen var 18 och ett halft, minst! gå och hälla ut ölen och slänga den tomma burken i ett soprum med lås på... Efter detta vill han och hans RA-polare som nog var lite mer erfaren i jobbet och som dessutom måste uppnått den respektingivande åldern 19 se mitt student-id för att skriva upp mitt namn och sedan tvingar dom resterande 10-20 pers som befann sig i dormet att visa även sina leg för att skriva upp dom oxå... jag försökte förklara för RA-småpojkarna att jag hade tagit med ölen för att jag inte tänkte mig för eftersom jag är 23 och inte riktigt har mina alkoholsmugglar reflexer kvar från högstadiet längre (la väl kanske inte fram det just så kanske men ni förstår) medans jag gjorde mitt bästa för att hålla mig ifrån att klappa glinen på huvudet men dom var oresonliga och ville inte köpa min story... Jag och resterande bandmedlemmar avlägsnade oss kort efter detta och jag befarar att dom nyvunna beundrarna fick sig en liten törn om vår superbhet efter incidenten... Jepp, nu är det alltså bara att vänta på det där lilla brevet som ska kalla mig till det där mötet ja ska ha med the school court för att prata om "mitt beteende", lära mig om hur dåligt det är att dricka alkohol och hur jag ska kunna göra "bättre val" i framtiden... Jag skulle nog säga att jag är ett rätt hopplöst fall men amerikanrna ska väl få ha sitt lilla roliga med... Ska bli spännande och se hur gamla dom är och hur många klyshor dom lyckas klämma ihop under mitt lilla förhör... stay tuned.....

En sak med det här med och ha blogg, det är att om man inte har tid eller helt enkelt bara glömmer bort att uppdatera den virituella världen på några dagar så tror folk att man gått och kolat vippen eller nåt... Jag säger:

Thanx for your concern folks! Jag lever dock och har hälsan kvar så börja inte skicka blommor och sånt till mina föräldrar är ni snälla, det blir så dålig stämning... här är iaf några smakprov av vad vi lärt oss och sysslat med här i hamburgarnas förlovade land på senaste...

*Bruce Springsteen måste vara en av de mest missförstådda artisterna någonsin och att karln inte blivit tokig av frustration vid det här laget är för mig ett stort mysterium... Ett alldeles eget inlägg kommer att ägnas åt ämnet nångång framöver.
*Maffian har fortfarande sjukt stort fäste i det här landet och betalar tydligen av både poliser och politiker regelbundet.
*Jag kammade hem ett A på mitt midterm som jag skrev innan jag drog till new york. :)
*Jag och mitt band har vårt första gig på tors på lätt bästa sunk rock baren i stan.
*Progressive rock provet vi hade förra veckan så när på spikades med en poäng ifrån full pott.
*I fredags var vi ute och drack öl med Harry och utökade vår bekantskapskrets med förmodligen dom enda två människorna på hela den här skolan som faktiskt är äldre än mig och Regina...hela 24 år va dom! Den ena hade dessutom flera kompisar i Sverige och hade varit på Hultsfredsfestivalen.
*Jag och Regina spenderar alldeles för mycket pengar på second hand. Vad som började som ett oskyldigt lördagsnöje som Regina drog med antishoppohilicen mig själv till har utvecklats till något slags drogliknande beroende jag börjar få svårt att hantera... Jag var där tre gånger förra veckan... Sen kammade jag iofs hem bl.a ett par 1500 kroners tommy hilfigher solglasögon för två dollar men ändå. Plånboken börjar bli läskigt likt ett svart hål man riskerar att dras in i för att aldrig komma tillbax vid det här laget... måste....sluta.........handla..........
*Mina föräldrar befinner sig fortfarande i landet och hör av sig då och då med uppdateringar om vart dom är (om än dock väldigt sällan), i fredags ringde dom och sa att dom hamnat i nån liten by nånstans i connecticut och att det nog var bäst om jag skrev ner namnet på motellet så jag visste vart jag skulle börja leta om dom inte hade dykt upp runt lunch nästa dag... Mitt stackars hjärta räknar dagarna tills dom åker hem och är tillbax i tryggt förvar i dom norrländska skogarna.
*Jag är på grund av vissa omständigheter till våren ute på marknaden för någonstans att bo i antingen Göteborg, Malmö eller Stockholm så alla tips är varmt välkomna!

Vad mer? Hmm... saknar er därhemma massor och är sjukt avundsjuk på alla er som ska dra på rookie... Partaja för mig med och jag håller alla tummar jag har för er som arrangerar i år! Det kliar i produktionsfingrarna härborta vill jag lova!

Over and out!

                       
Då var man hemkommen efter en välbehövlig New York injektion i helgen och tillbaks i vardagen här i höstiga Oneonta... Denna fantasktiska stad som alltid ger mig en trivsam känsla av att komma hem fick sig dock en liten törn i upplevelsefaktor den här gången...

Det hela började naturligtvis med att jag försov mig till bussen (surprise surprise!) och väl framkommen till allas vårt äpple så blir jag plågsamt påmind om att klimatet i New York skiljer sig en del från bergen här i Oneonta vilket gjorde att min extra packning med BARA höstkläder och mina varmaste skor kändes en smula onödig och som en mindre begåvad idé då termometern visade på i runda slängar 25 pluss fast klockan var runt åtta och mörkret redan lagt sig över stan. Detta lyckades dock inte rubba mitt fina humör (föredrar ju faktiskt värmen) över att vara tillbaks i staden där man kan hitta, göra, köpa, träffa och uppleva inprincip vad som helst, när som helst, hur som helst och med vem som helst och jag gick leende ett par kvarter som bara för att insupa stämingen, folket och alla lukter innan jag vinkade in en gul taxi som skulle ta mig till hotellet där jag skulle möta upp mina föräldrar som ska vara här ett par veckor och se USA för första gången.


Väl inne i taxin ger jag taxi chaffören adressen till hotellet varpå den vänlige arabiska farbrorn kollar frågande på mig och försiktigt undrar vart fan den där adressen ligger egentligen och tar fram kartan. Efter många om och men så ringer han till hotellet för guidning. Här bör tilläggas att min kära mor och far fick det här hotellet bokat åt sig och för att göra en lång historia kort så kan jag säga BOKA ALDRIG MED RESIA! Mina föräldrar blev nämligen först lovade ett hotell vid Times square (vilket ju såklart är mer än ok), blev förflyttade till Brooklyn (som man iofs kan leva med) och hamnade i New Jersey (vilket är heeeelt absolut och defenitivt inte alls ok nånstans när dom lovat hotell på manhattan). Jag ska berätta något kul om New Jersey; New Jersey finns inte ens MED på tunnelbanekartan... (till skillnad från Brooklyn, Queens, Bronx och alla andra förorter... New Jersey åker man nämligen till för att "komma ut på landet", och även om sånt kan vara trevligt så var det väl inte riiiiktigt det som var tanken med just den här resan om man säger så och det satte ungefär en zillion käppar i hjulen för transportfrågan mellan hotellet och manhattan) Taxin ut dit kostade dubbelt så mycket som jag pröjsat för bussen från Oneonta... och den är inte jättebillig kan jag berätta... dessutom hade hotellet sett bättre dagar, frukosten ingick inte som lovat och den närmsta busshållplatsen låg ett par hundra meter genom skogen därifrån... Som sagt, Resia är en dålig idé...

Bortsett från denna mindre upplyftande detaljen så bestod helgen av att strosa runt på de fantastiska gatorna, luncha i central park, kolla på folk i alla storlekar och varianter, nicka igenkännande till gamla rockers-bekantskaper från en svunnen partaj-sommar 06, dricka cosmos och bärs i underbara greenwich village och hålla reda på mina föräldrar under dagarna i folkmassorna (något som var lättare sagt än gjort då dom i det närmaste var värre än två dagis tillsammans när det gäller att stanna vid fashinerande saker utan att säga till, bli matgriniga och vela...) och varje dag stupade jag i säng och somnade på två röda... (som tur var så var iaf sängarna sjukt sköna) Nästa gång i New York får bli föräldrafri... ;)

Nu sitter jag som sagt på rummet i Oneonta igen och saknar saknar saknar den fina fina stad vi alla refererar till som new york new york...

Wihooo! Äntligen klar med mastodont uppsatsen a'la förklara hela processen från att man signar en artist tills att den finns ute på marknaden som klar produkt och lägg till en marknadsföringsplan och pitch-sheets till hela tjocka industri-släkten så där som bara för att man inte ska slappa ihop helt lixom. Närmare 30 sidor blev det hela på tillslut och om det blev bra eller inte har jag inte den blekaste om efter att ha vart vaken i sisådär ungefär lika många timmar i sträck men en sak vet jag, och det är att ikväll...ikväll ska jag (trots en plånbok som ser ut att ha konverterat till fullo till ett stort svart hål i rymden) på ett eller annat sätt visa amerikanarna hur man är

                               K - U - N - G - I - B - A - R - E - N ! ! ! ! ! !

Amerikan: Where u from?
Jag: Sweden
Amerikan: Really? That's awsome!
Jag: Uhm, thanx
Amerikan: Yeah, I've heard marijuana is legal in Switzerland...?
Jag: ???

Ok, seriöst, vem har tagit d... det är lika bra o erkänna för jag KOMMER att hitta dig... och när jag gör det, ja, låt oss bara säga att jag inte tänker svara för följderna...

(midterms-frustration)

Idag på väg till veckans tur till stans största second hand affär så passade jag och Regina på att fota lite höst runt på Campus... Hur fint som helst! Dock mycket finare irl... Det är såpass att till och med jag måste erkänna att, jo, det är sjukt vackert här på hösten... Och dessutom är vädret sånt att man faktiskt kan använda dom där höstkläderna man aldrig får användning av hemma i turbo-höst Sverige... Helmysigt! Bara o bunkra upp med värmeljusen, kuddarna, filtarna och filmerna och fram med sconesen och tét! Synd bara att man varken får ha ljus, har möjligheten att baka eller koka té på det här stället... Får höstmysa med film på datorn och cola från vending-machines istället... Lite svårt att värma sig med cola bara efter kalla höstpromenader... Men men, det är tanken som räknas!

 
Hulbert Hall! Byggnaden vi för tillfället kallar hem...


Skolans privata polis-trupp blir undervisade i nån slags polishundskunskap...


Vad säger man? Höstmys...


Tydligen så firar Oneonta 100 år som stad idag också... firdes med nån slags parad... inte jättespännande men vi stannade för o kolla in motorcyklarna iaf, försökte ta kort på dom också men som ni ser så gick det inte jättebra... nånstans därborta finns iaf en som ja hoppas kunna äga nån gång i framtiden!


Sen var vi såklart på thriftshop-heaven (även kallad salvation army second hand... haha)
så här glad blir man när man fyndar en hel säck (bokstavligt talat) med sjukt snygga kläder för oanständigt lite pengar...

Lite exempel på vad jag själv har fyndat på stället som till och med fått MIG att tycka att det ändå faktiskt KAN va ganska kul det där med att... shoppa...

Vita läderskor... mm... Så sköna att jag faktiskt får inse att min åsikt om att den som uppfann klackskon hatar kvinnor har sina undantag...

Zoba, ja har köpt en handväska, e du inte stolt? :P

Ett par schyssta scarfar

Fulsnyggaste glasögonen

Och sist men inte minst....

Den snyggaste läderjackan ever! kolla in fodret! Föreställer den antika världskartan....

Så, nu är det tillbax till midterms-skriande som gäller... Och btw, även om det är mycket färg på just dom här bilderna så behöver ni inte vara oroliga... jag är fortfarande svart trogen rent generellt... ;)

Ooh, idag har jag för första gången sen vi började skolan hunnit käka frukost på en vardag! Det ska firas med buller o bång med att skriva mid-term arbete på biblioteket heeela helgen! wihoo! Längtar till nästa helg... då blir d New York! Nu ska jag kila på lektion... kram på er!